fredag 12 oktober 2012

Att erkänna sitt eget värde

Just nu känner jag att jag är ute på lite smått flummiga tankar om hur man ska utvecklas som människa, och vill bara säga att jag inte har någon psykologisk utbildning - har läst en kurs i socialpsykologi och that's it :) Sen läser jag en hel del böcker i ämnet då jag aktivt jobbar med självkänslan och brottas med panikångest. Så allt jag skriver är en mix av fakta och egna tankar :)

Gissar att ganska många känner igen sig i det jag ska skriva om idag. Förmågan att ta emot beröm och ta cred för bra saker man har gjort.

Jag har haft jätte svårt med detta och får aktivt tänka på hur jag bemöter positiv respons från andra. Ett tydligt exempel är när någon säger "Tack". Vi kan säga att jag har hjälpt någon att hitta till rätt ställe på stan. När jag då får mig ett "tack" upptryckt i fejset så blir min spontana reaktion oftast "Det var så lite så". Visst, inget större fel i att säga så. Men om man tar och tänker ett steg längre, vad gör jag mot mig själv när jag säger så? Jo, jag nedvärderar ju min egen insats för mig själv. Då kan jag tycka att "ingen fara" eller rätt och slätt "varsågod" är så mycket bättre då det inte drar ned värdet på hjälpen jag ger.

När jag får beröm däremot blir det hela så mycket knepigare. Man kan ju tycka att ett enkelt "Tack" eller till och med "Tack så mycket" ska vara ganska lätt att få ur sig. Men ack nej. Kanske någon som känner igen sig i att man lätt säger "Tack, men jag är inte riktigt nöjd med färgen" eller liknande. Ibland kommer det där tacket inte ens med, utan man bara nedvärderar berömmet genom att egentligen säga att "nä du det där är inget att berömma för jag är inte nöjd med det". Och vet ni, ibland kommer det knappt något ord ur munnen alls :P

Jag tror, eller snarare vet jag att det beror på ens egen självkänsla. Jag tror också att det blir svårare att ta emot beröm för saker du inte själv tycker om. Jag fick personligen beröm av mina bästa vän för att jag har en fin näsa. Jag anser själv att den inte alls är ens i närheten av fin - därför blev jag väldigt obekväm och fick liksom svårt att få fram något vettigt att säga. Jag tror jag fick ut ett tack men jag kommer faktiskt inte ihåg :P

Vad gör man då för att bli bättre på det här? Hmm. Jag tror att man helt enkelt bara får börja säga tack och varsågod som en start. När någon säger "Tack!" så säger jag "Varsågod!", och När någon ger mig beröm säger jag "Tack" och ibland till och med "Tack, det värmer att få höra".



Tack för att du läste!
Kramisar

1 kommentar: