Ja i min egen lilla flyttröra finns det att finna en hel del grejer. Hälften har åkt i svarta sopsäckar och ska kastas, medan andra grejer får äran att ligga i en kartong nu igen och följa med mig på livets resa ett tag till.
Det är faktiskt ganska knepigt det här med att flytta. Jag har alltid haft en förmåga att vara lite nostalgisk och har svårt att kasta saker som påminner mycket om en tid i mitt liv som jag inte vill glömma. Men i den här flytten har jag bestämt mig för att inte vara blödig utan kasta det jag helt ärligt inte skulle sakna om det försvann. Massor av saker skulle ändå bara ligga kvar i sin kartong och jag skulle inte sörja dem.
Men sen finns det dem här små sakerna som betyder så mycket. Till exempel tre stenar jag plockade när jag var på Kreta 2007 med familjen; en vit, en svart och en grå. Dem kan jag bara inte kasta. Samma sak med en liten burk med stenar som jag och mamma plockat i Frankrike när vi var där när jag var 4 år. Helt sjukt att STENAR kan betyda så mycket för mig, vad är en sten egentligen? Det är en klump massa med en viss form och färg som råkat bli fin genom åren och som vi råkat se och plockat upp. Men direkt när vi plockat upp den, jag och mamma, så blir den laddad med minnen och känslor. Nästan konstigt att den inte börjar leva också, så mycket som pumpas in i den av mänskligt värde...
Ska fortsätta packa ner mina stenar och linda in dem i varsin liten tygbit så dem inte får ont på färden ner. Skämt åsido, jag måste faktiskt komma på hur Frankrike stenarna ska komma säkert fram utan att spridas ut från varandra...
Det är faktiskt ganska knepigt det här med att flytta. Jag har alltid haft en förmåga att vara lite nostalgisk och har svårt att kasta saker som påminner mycket om en tid i mitt liv som jag inte vill glömma. Men i den här flytten har jag bestämt mig för att inte vara blödig utan kasta det jag helt ärligt inte skulle sakna om det försvann. Massor av saker skulle ändå bara ligga kvar i sin kartong och jag skulle inte sörja dem.
Men sen finns det dem här små sakerna som betyder så mycket. Till exempel tre stenar jag plockade när jag var på Kreta 2007 med familjen; en vit, en svart och en grå. Dem kan jag bara inte kasta. Samma sak med en liten burk med stenar som jag och mamma plockat i Frankrike när vi var där när jag var 4 år. Helt sjukt att STENAR kan betyda så mycket för mig, vad är en sten egentligen? Det är en klump massa med en viss form och färg som råkat bli fin genom åren och som vi råkat se och plockat upp. Men direkt när vi plockat upp den, jag och mamma, så blir den laddad med minnen och känslor. Nästan konstigt att den inte börjar leva också, så mycket som pumpas in i den av mänskligt värde...
Ska fortsätta packa ner mina stenar och linda in dem i varsin liten tygbit så dem inte får ont på färden ner. Skämt åsido, jag måste faktiskt komma på hur Frankrike stenarna ska komma säkert fram utan att spridas ut från varandra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar