Orolig matte

Idag har jag fått vara höns-mamma igen, som jag så ofta är :P Nalle fick för sig att börja spy strax föra 15:00 och höll på till och från i ca en timme. Han var allmänt slö och inte alls lika busig och gosig som han brukar vara. När det varit lugnt en stund så gick vi ut en liten sväng, och precis som inomhus var det inte riktigt samma energi som det brukar vara, men han gjorde sina behov och lunkade på i alla fall. Hoppas det ger med sig när husse kommer hem - det om något ska väl få fart på pojken hoppas jag!

Funderade just på hur jag kommer vara när jag får egna barn.. Vill ju inte vara den där oroliga överbeskyddande mamman som inte låter barnen göra något och som får panik för minsta förkylning. Blir spännande att se den dagen. Den dagen, den sorgen som man säger :) Men när jag funderar på det så är jag inte så hönsig ändå. Får ju inte panik om Nalle blöder eller så, blir väldigt lugn och metodisk istället. Och när han hade spytt ner hela sovrummet med blod/spya när han var 4 månader gammal så fick jag inte heller panik, blev bara väldigt lugn och jobbade snabbt så att säga. Så jag borde kanske tänka mer på de situationerna, att jag faktiskt är väldigt lugn och sansad när det väl gäller. Så nog kommer det gå bra det där med barn, även om jag får hjärtsnörp på insidan kan man ju alltid va lugn utåt ;)