Nytt år, nya beteenden

2013.

Ett nytt år, nya vanor och nya känslor. Listan på vad jag önskar för detta år är lång, men ska försöka skriva ner en kort version här:

• Jag ska börja ta hand om mig själv i första hand. 
• Jag ska sluta/minska väsentligt på sötsaker.
•  Jag ska träna 4 gånger per vecka.
• Jag ska bli starkare både fysiskt och psykiskt.
• Jag ska lära mig kontrollera mina känslomässiga reaktioner bättre. 

Den sista punkten känner jag redan att den är på väg att ändras. Jag låter inte känslorna påverka mitt beteende så direkt som jag gjort tidigare, jag försöker ha mer logik i det hela innan reaktionen kommer. En känsla kan jag aldrig hindra, den kommer oavsett jag vill det eller inte. Vi kan ta svartsjuka och misstänksamhet som exempel. Om jag ser något som gör mig enormt misstänksam så kommer den där klumpen i magen direkt och jag blir illamående. Inte sällan börjar jag gråta också, känslan är så stark. 

I den situationen skulle jag kunna bli arg och ledsen och börja anklaga min partner för en massa saker som jag tror har hänt eller saker jag tror att han gör. Men istället för att hoppa direkt till anklagandet så försöker jag se till att hålla mig lugn, fråga hur det ligger till och sedan försöka tänka på alla motbevis jag själv har. Jag vet ju liksom innerst inne att jag inte har något att oroa mig för, att han älskar mig och att jag kan vara lugn och trygg. Jag försöker även tänka på att misstro inte alls gynnar förhållandet, snarare tvärt om. 

Så sent som igår tycker jag att jag ändrade mitt beteende. Känslorna var där, alla på en gång. Som tur var så var jag ute med hunden då så jag hade lite distans och hann tänka över det. Tog hunden på små extrasvängar runt huset innan jag gick in och började fråga ut Ante om hur saker låg till. Förklaringen var helt logisk och jag fattade att jag inte hade något att vara orolig över, det var bara jag som överdrivit en liten yttepytte sak. Men känslorna tog desto längre tid på sig att försvinna. Men jag tänker att om jag hindrar mig själv från att reagera för stort på något som inte ens finns så kanske känslorna också lugnar sig efter ett tag, i kombination med att min självkänsla blir bättre. Jag tror själv att förmågan att hålla mig lugn har att göra med självkänslan som blir bättre, jag känner mig inte lika "hotad" som förut. 

Jag tror jag sakta har börjat inse mitt eget värde!

Och så en liten power-puff till mig själv! Jag mår inte lika dåligt över något kilo hit och dit längre :D