Relationsråd från en ung vuxen

Många kanske tycker att jag är för ung för att kunna ge relationsråd till andra, att jag inte har nog med erfarenheter. Tycker du så, ja då kan du sluta läsa nu!

Är du kvar? Då hoppas jag att du är intresserad av det jag nedan kommer att skriva. Jag har ändå erfarenhet av två förhållanden, ett på nästan 7 år och detta på hittills 2 år :)

Tuffa perioder har vi nog alla, och det kan gå ut över våra relationer - speciellt kärleksrelationer. Jag och Andreas har små perioder när vi bråkar och tjafsar mer än vanligt, och det är ofta brist på kommunikation som gör det jobbigt. Vi tänker för mycket och pratar för lite kan man säga. Men oavsett hur stora bråken blir så har vi några knep i skjortärmen som vi gillar att dra fram när vi lugnat ner oss.

Det främsta knepet som är lite utav vårt motto är "Man ska aldrig vara långt ifrån en puen". Puen är puss på vårt eget språk. När någon av oss säger exempelvis "Är vi långt ifrån en puen?" så mjuknar liksom stämningen och vi blir påminda om allt som gör att vi älskar varandra, något i alla fall jag är bra på att "glömma bort" när jag är arg. Så det är mitt tips till alla där ute som är som mig, bra på att vara arg men sämre på att sluta vara arg: Fråga dig själv, "är vi långt ifrån en puss/kram nu?" "Vad kan JAG göra för att vi ska komma närmare en puss/kram?" och sist och absolut inte minst "Vill jag vara nära en puss/kram? Varför/Varför inte?"
Jag upplever i alla fall att jag alltid vill sluta bråka och kramas istället, det är så mycket skönare och löser fler problem än att bara stå och skälla på varandra. Visst ska man få utlopp för sina tankar och känslor, men man kan faktiskt välja HUR man får utlopp för dem. En lugn kärleksfull diskussion med respekt för sin partners åsikter och känslor är i mina ögon mycket mer givande än ilska och sårande ord.

Mitt andra tips är något Andreas alltid lägger mycket vikt på, och som jag aldrig sett som något viktigt. Uppskattning för småsaker, som att disken är gjord när man kommer från jobbet, eller något så litet som att man får lite massage när man har ont i nacken. Och inte bara säga tack, utan att på riktigt se varandra i ögonen och säga "Tack för att du diskat, det uppskattar jag verkligen!"

Mer kärlek åt folket tycker jag! Och jag kan meddela att efter en liten jobbig period så är jag och Andreas mycket mer kärleksfulla mot varandra och har mer energi till allt när vi laddar varandra med positiv och kärleksfull energi varje dag!